Prognoscentrets nya prognoser för byggmarknaden visar att de totala bygginvesteringarna i år uppgår till 356 miljarder kronor, en minskning med 15 procent jämfört med 2022. Kollapsen i bostadsbyggandet är den främsta förklaringen till nedgången i byggmarknaden. Dessutom minskar ROT-investeringarna för bostäder betydligt medan de minskar mer måttligt för lokaler. Byggaktiviteten för nya lokaler hålls däremot uppe av stora byggprojekt relaterade till nyindustrialiseringen i norra Sverige samt fortsatt stora offentliga investeringsbehov.
- Det är kris i bostadsbyggandet. Fallet i påbörjandet av nya bostäder som inleddes under 2022 utvecklas till ett ras under 2023, med endast 25 500 påbörjade bostäder. Nyinkommen statistik och en mer negativ konjunkturbedömning efter sommaren gör att vi reviderar ner vår tidigare prognos från i mars. Att byggsektorn är hårt pressad av den penningpolitiska åtstramningen är närmast en underdrift. Efterfrågan har utraderats när hushållens boendeutgifter ökat snabbt och vi är just nu väldigt långt ifrån att påbörja de 63 000 bostäder per år som behövs för att bostadsbristen ska kunna byggas bort. Vi bedömer att de nyligen aviserade stödåtgärderna från regeringen inte kommer ha någon meningsfull effekt. Det krävs större strukturella grepp för att komma till rätta med obalanserna på bostadsmarknaden, säger Mårten Pappila analytiker på Prognoscentret.
Bostadsmarknaden som helhet kämpar fortfarande med att hitta en ny jämvikt och antalet transaktioner har sjunkit kraftigt samtidigt som hushållen blivit allt mer riskaversiva i väntan på räntetoppen. Nedgången drabbar även renoveringsmarknaden då den i hög grad drivs av flyttaktiviteten. En naturlig avmattning i renoveringsaktiviteten bland de svenska hushållen var väntad efter pandemin, men förstärks nu alltså av hushållens allt mer ansträngda ekonomiska situation. Under 2023 faller de konsumentinitierade renoveringarna med 13 procent. Under 2024 och 2025 väntas åter tillväxt även om investeringsnivåerna då fortsatt ligger en bra bit under pandemiårens rekordnoteringar.
Nybyggnationen av lokaler ligger kvar på höga nivåer till år 2025 trots ett hack i kurvan i år. 2021 ökade påbörjandet av nya lokalbyggnader kraftigt och har sedan dess legat kvar på relativt höga nivåer. I år minskar investeringarna svagt med 1 procent men ökar i slutet av prognosperioden till rekordhöga 95 miljarder kronor. Den generellt förhöjda industriella aktiviteten i landet; de gröna industrisatsningarna i Norrland, fortsatt stora behov av effektiva lager- och logistiklösningar samt stora offentliga investeringsbehov till följd av den demografiska utvecklingen och det befintliga fastighetsbeståndets åldersstruktur, skapar goda förutsättningar för segmentet framöver.
ROT-investeringarna inom lokalmarknaden revideras ned och bedöms minska försiktigt i år, med -0,9 procent till 85 miljarder kronor. Försämrade konjunkturutsikter och ett tilltagande kostnadstryck som följd av räntehöjningarna leder till en ökad försiktighet och återhållsamhet bland landets fastighetsägare. Samtidigt drivs aktiviteten av renoveringsbehoven inom det befintliga fastighetsbeståndet och av hyresgästers krav på anpassningar, exempelvis inom kontorsmarknaden. Offentliga investeringar, som till sin natur är mindre konjunkturkänsliga och i högre grad drivs av den demografiska utvecklingen, hjälper också till att hålla renoveringsaktiviteten uppe, inte minst inom segmentet vårdbyggnader. Fokuset på energibesparande åtgärder och energieffektiviseringar kommer öka framöver. Det beror på en ökad medvetenhet kring hållbarhet och klimat, kostnadsskäl till följd av höga energipriser, men också på ett tilltagande regleringstryck. I mars 2023 beslutade EU om en skärpning av energieffektiviseringsdirektivet vilket kommer innebära krav på renoveringar i det befintliga beståndet.
Källa: Prognoscentret