De senaste åren har varit turbulenta i byggbranschen. Ett stigande ränteläge, kraftiga prisökningar på material till följd av pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har satt sina spår.
Utvecklingen har aktualiserat frågan om hur förändrade materialpriser ska hanteras och hur risker ska fördelas mellan beställare och entreprenör. I andra branscher förekommer pris modeller som är direkt kopplade till exempelvis så kallade spotpriser för vissa ingående komponenter eller råvaror. Priset för ett metallrör från tillverkaren kan då bestå av en fast del och av ett tillägg för dagspriset för ingående legeringsämnen. I byggbranschen hanteras frågan om förändrade priser av kap. 6 § 3 i AB 04/ABT 06.
Främst avseende redan ingångna kontrakt har bestämmelsen om oförutsägbara prisförändringar i kap. 6 § 3 föranlett omförhandlingar av träffade avtal samt en mycket omfattande debatt. Vad som däremot inte diskuterats i samma utsträckning är indexreglering av i kontraktet angivna priser. Tidigare har det nästintill regelmässigt avtalats om fasta priser utan indexreglering och då även i entreprenader där tiden från kontraktstecknande till färdigställd entreprenad varit långa.
Syftet med indexreglering är att fördela risken för prisförändringar mellan beställare och entreprenör. Det hade dock varit möjligt att tillämpa principen om att ”lagt kort ligger”; dvs. att en entreprenör får hålla sig till de priser som avtalats och bära hela risken för prisförändringar. Entreprenören måste då rimligtvis räkna med att priserna kan stiga och göra ett riskpåslag i sin kalkyl och offert och alltså ta mer betalt. Det kan konstateras att på en marknad med måttlig prisfluktuation blir ett sådant prispåslag typiskt sett mindre och att kap. 6 § 3 sällan aktualiseras. På en marknad med stor prisfluktuation måste däremot sådana påslag bli stora och trots det kan kap. 6 § 3 aktualiseras.
OM ENTREPRENADINDEX I ALLMÄNHET
De bestämmelser och index som är absolut förhärskande är Entreprenadindex. Entreprenadindex sammanställs av SCB och består av huvudgrupper (exempelvis 123 Byggnader med stomme av trä. Stomarbeten för grund och överbyggnad.
Stomkompletteringsarbeten ink. Bostads utrustning och målning), undergrupper (exempelvis 2041 Tak- och tätskikt. Tak och tätskikt med ytpapp, membranisolering), beräkningen av index för huvud- och undergrupper baseras sedan i stor utsträckning på basgrupper (exempelvis 1033 inredningssnickerier).
EVENTUELLA PROBLEM OCH LÖSNINGAR
Tillämpningen av Entreprenadindex bygger på att indextalet för anbudsmånaden jämförs med indextalet för utförandemånaden. Hur stort värdet av utfört arbete är beräknas enligt en formel, som framgår av Entreprenadindex tillämpningsföreskrifter, varpå entreprenören sedan fakturerar beställaren för ett kostnadsregleringsbelopp. Så långt verkar allting enkelt, men en tillämpning av Entreprenadindex kräver också att de utförda arbetenas värde fördelas på huvudgrupp eller undergrupp. Detta är inte är fullt så enkelt som det vid en första anblick verkar och kan ge upphov till diskussioner eller tvister mellan parterna. Till undvikande av konflikt kan parterna i avtalet bestämma att en viss fördelning mellan huvud- och kanske undergrupper ska gälla alla lyft, oavsett vilket arbete som faktiskt utförts under den period som lyftet avser.
Ett ytterligare problem är att den huvudgrupp, exempelvis 123 för en byggnad med stomme av trä, som till synes verkar lämplig inte med nödvändighet är lämplig för den aktuella entreprenaden som kanske inte alls omfattar material m.m. i den omfattning eller med den fördelning som förutsätts i huvudgrupp 123. Den aktuella entreprenaden kanske inte över huvud taget ska innefatta fabriksbetong eller vitvaror, vilket medför att huvudgrupp 123 då inte är lämplig för den aktuella entreprenaden.
Lösningen på detta problem kan vara att sammanställa en egen viktning av under- och basgrupper, som speglar produktionen bättre och även avtala om att den sammansättningen ska gälla.
Ett mer svårlöst problem med Entreprenad-index är den kritik som riktas mot hur SCB samlar in underlaget för att räkna fram de olika basgrupperna. SCB ställer frågor till olika leverantörer om priserna på varor med hänsyn tagen till generella, men inte kundspecifika, rabatter. Statistiken baseras alltså inte på genomförd försäljning, vilket medfört att vissa hävdar att Entreprenadindex inte i alla delar ger en riktig bild av prisutvecklingen. Utan att ta ställning till riktigheten i kritiken kan det vara lämpligt att re-flektera över huruvida gruppen ger en rättvisande bild av den grupp av produkter eller tjänster vars prisutveckling indexet ska spegla. Det är även fullt möjligt att det finns material eller produkter som ska ingå i en entreprenad vars prisutveckling inte alls speglas i Entreprenad-index.
SAMMANFATTNING
Det finns alltså ett antal eventuella problem och lösningar vid en tillämpning av Entreprenad-index. Det sammanfattande rådet som kan ges är att inte bara slentrianmässigt ange i förfrågningsunderlaget eller kontraktet att Entreprenadindex ska tillämpas, eftersom detta bara skjuter tillämpningsproblem på framtiden och riskerar att medföra en konflikt mellan parterna under pågående produktion. Istället bör ett noggrant övervägande göras av vilken sammansättning av olika huvud-, under och möjligen basgrupper som återspeglar kostnader i entreprenaden. Det bör även övervägas hur uträkningen och faktureringen av kostnadsregleringsbeloppet bör ske och eventuellt kopplas till en lyftplan. Ju större och mer komplex entreprenad, desto större anledning att lägga möda på att få till en reglering som återspeglar kostnaderna i projektet och ger en rimlig riskfördelning mellan parterna. Om det krävs en lösning som inte ansluter till Entreprenadindex – exempelvis till följd av att entreprenadindex inte återspeglar vissa betydande kostnader – bör dessa regleringar formuleras med största omsorg för att undvika oklarhet och tvist. ■
FOYEN ADVOKATFIRMA
