Göteborg har fattat planeringsbeslut om en fördjupad planering av skydd mot höga vattennivåer längs delar av Göta älv. Beslutet syftar till att minska risken för översvämningar i centrala delar av staden och integrera skyddsåtgärder i framtida stadsutvecklingsprojekt. Fokusområden är bland annat Lindholmen och Rosenlundskanalen, med målet att ha ett fungerande högvattenskydd till 2040.
Planering mot framtida översvämningar
Det aktuella planeringsbeslutet möjliggör en mer detaljerad planering av högvattenskydd i lågt belägna delar av Göteborg. Vid stadsutveckling eller kajrenoveringar längs älven ska skyddsåtgärder integreras och finansieras som en del av projekten. Åtgärderna ska skydda befintliga strukturer och samtidigt möjliggöra fortsatt stadsutveckling.
Planeringen ska ta hänsyn till kulturmiljöer, gång- och cykeltrafik samt ekologiska värden. Ett attraktivt stadsrum ska skapas längs älven. Områden som prioriteras är Lindholmen, Gullbergsstrand, Partihallsområdet, Slakthusområdet/Marieholm, Rosenlundskanalen och portar i Kvillebäcken och Rosenlundskanalen.
En del av stadens klimatanpassning
Högvattenskydden utgör en del av Göteborgs klimatanpassningsplan. Programmet omfattar planering, samordning och genomförande av åtgärder som skyddsportar, markhöjningar och pumpstationer. Syftet är att skapa en robust stadsmiljö som kan hantera ökade vattenflöden orsakade av klimatförändringar.
Mål för 2040 och vidare
Programmet är uppdelat i två målår. Till 2040 ska skyddet omfatta sträckan mellan Älvsborgsbron och Marieholmsbron samt stadens inre vattenvägar. Till 2070 planeras yttre stormbarriärer i Göta älv, Nordre älv och Välenviken, men dessa omfattas inte av det aktuella programmet.
Samverkan inom och utanför Göteborg
Arbetet leds av exploateringsförvaltningen med stöd från andra kommunala enheter. Samarbete sker även med svenska kommuner, akademin och europeiska städer genom projekt som Storm Safe. Kommunikation med medborgare och intressenter betonas som en viktig del av processen.
Källa: Göteborgs stad
